Fannilindblom

Kommer att skriva ett väldigt spontant inlägg om utseendefixering & skönhetsingrepp. Jag är väldigt delad i denna fråga då jag är väldigt medveten om patriarkatets påverkan på oss människor samtidigt som jag står starkt fast vid att männsikor ALDRIG ska få bestämma vad andra människor gör med sina kroppar. Jag är själv en person som från att jag var yngre både fått höra att jag är fin men också att jag är ful. Att vara medveten har också gjort att jag vågar vara snygg när jag vill det, men jag vågar vara allt som patriarkatet säger är "fult" också. 

 

Jag har alltid varit en sån person som berömmer människor med kommentarer som rör deras utseende. För några år sedan förstod jag hur fel det är. Det är många komponenter som bidrar till fixering men jag tror att det som bidrar mest till utseendefixering är att alltid få sitt utseende kommenterat av andra, både i negativ och positiv ton. Jag försöker så mycket det går att inte kommentera andra människors utseende - speciellt människor som jag inte vet hur de hanterar sådana kommentarer, barn, unga och okända. Det är ju så otroligt enkelt att berömma någons utseende, men visst är det mycket mer givande att få beröm för sina bra egenskaper? Vi överöser små barn med fina komplimanger om allt från fina tröjor, till snygga skor till vackra flätor i håret - innan barnen ens kan förstå vad vi säger till dem har vi presenterat hur viktigt det är att vara vacker utåt. Sedan kan vi ju verkligen fundera över vem som har rätten att bestämma vad som är vackert och inte - för som det är nu verkar det vara alla andra utom en själv som får bestämma vad som är vackert. Jag försöker, och önskar att ännu fler försökte, att sluta lägga totalt onödiga kommentarer om andras utseende. När vi förstår att andra människor lägger märke till och bryr sig om vårt utseende - det är då vi kan börja bli fixerade. 

 

Att förändra sitt utseende är inget nytt, men fortfarande tabu. Jag har varit emot skönhetsingrepp i den mening att vi omedvetet gör det för patriarkatet skull - men om man nu är medveten om patriarkatet och bestämmer sig för att JAG VILL. Vad händer då? Kan man göra skönhetsingrepp FÖR SIN EGEN SKULL? Det tror jag absolut. Jag tror snarare att det är andra människor som gör det till någon annans skull när de kommenterar och ifrågasätter i negativ klang. Människor dömer andra utifrån deras personliga val, och här tror jag att det sker något oerhört farligt - vi dömer och vi exkluderar, vi sätter en stämpel. Vi ifrågasätter egentligen inte för att vi är "så himla nyfikna", vi ifrågasätter för att det är ett sätt att visa för någon annan att vi tycker att personen gör fel. Så vem bestämmer? De som har en väldigt motsträvig attityd till andra människors val är nog de som är minst toleranta för människors olikheter för de accepterar ju bara naturliga olikheter, de som har en öppen attityd till att alla människor får välja själva är nog de som är mest accepterande när det gäller både "nej jag vill vara som jag är" och "jag skulle vilja förändra detta". 

 

Var går då gränsen? Ingen höjer på ögonbrynen när vi fixar naglarna, går till frisören, skaffar en ny tatuering eller förminskar brösten för att vi får ont i ryggen av storleken. Det är aldrig någon som säger "Men, alltså...du föddes ju med stora bröst du borde vara nöjd med dem även om de gör dig skada" eller när du vart hos frisören är det väldigt sällan någon som säger "Varför går du till frisören egentligen? Du var ju så mycket finare innan den nya frisyren?". I min värld säger man inte så, jag skulle ALDRIG(!) kommentera någon annans utseende och val på ett sådant sätt, även om jag tycker att någon skaffat en ful frisyr skulle jag aldrigaldrigaldrig säga det, för det gör ingen nytta över huvud taget. Men när det handlar om att fettsuga rumpan, fylla läppar/kinder/haka, eller fixa brösten, antingen för att man helt enkelt vill göra det, är nyfiken eller för att det gör psykisk skada så får vi ifrågasätta. Varför? Vad tänker du? Försvara ditt val. Att säga till någon som gjort ett skönhets ingrepp "du var ju SÅ fin innan"...alltså sorry men ingen är ju så dum i huvudet att den inte förstår att det som indirekt uttalas är "du är ful" "jag gillar inte ditt utseende". Är det någonsin okej? 

 

Jag har helt enkelt kommit fram till att det är ALDRIG okej att ifrågasätta någons utseende, oavsett om det är en s.k. naturlig människa eller en person som förändrat sitt utseende. Att inte kunna se bortom en annan persons utseende är att stänga ute människor och förmodligen gå miste om många smarta personer. Att tänka ett varv extra kring hur man uttrycker sig är viktigt, hur tolkas det jag säger? Kan man säga ett en person var finare förut? Hur kommer det att uppfattas? Bör jag uppmärksamma personer på att jag lägger märke till små små saker i deras utseende genom att kommentera detta - eller kommer det göra personen medveten om att jag och omgivningen BRYR oss om hur andra ser ut?